Min kosthistoria

Jag är bara 22 år gammal men i 20 av de åren har jag levt med en minst sagt krånglig mage. 6 år fyllda åkte jag, min mamma och pappa på en resa till Spanien. Där fick jag en kraftig mag/tarminfektion och kräktes i över en vecka.
När de värsta symptomen ebbat ut så fortsatte en upplåst, och orolig känsla i min mage i ett par veckor, vilket i flesta fall är normalt efter en sådan hård rubbning i den naturliga tarmmiljön. Men tiden gick och jag blev aldrig riktigt frisk igen. Vi började undersöka vad det kunde bero på och efter ett par besök hos läkare, klämmande, kännande och slutligen biopsier koms det fram till att lilla Filippa 6 år hade celiaki, dvs glutenintolerans.
Det var inget jätteproblem för mig, maten hämtade man på apoteket och jag fick alltid något likvärdigt de andra barnen på kalas osv.
Jag har alltid varit stor i maten och ätit stora portioner, massor av godis, läsk och kakor men aldrig varit speciellt kraftig, däremot haft humörsväningar, blodsockerdippar och varit tömd på energi.

Livet rullade på, jag åkte på några återfall när jag själv eller någon missat allergin, men annars var jag frisk och pigg. Uppblåst, lite orolig, ville gärna ha nära till toaletten, trött, lat, orkeslös men inget så allvarligt att det behövdes ytterliggare utredningar! Jag var ju lite för glad i sötsaker och tv-spel, och inte alls glad i att träna eller röra på mig.

I tonåren var jag som andra, åt massor av skräp, trotsade mycket mot mina föräldrar, älskade livet ena dan och ville helst avsluta det dagen efter.
Fortfarande lat, skyllde gärna på huvudvärk på idrotten eller var med halvdant, hängde med kompisar och käkade pommes istället för att sköta skolan. Mycket godis och choklad. Samma ojämna humör, hungrig för jämnan och rörde inte speciellt mycket på mig. Jag kunde köpa en chokladkaka och trycka i mig den på vägen hem från affären. Asså vi snackar 400g på 10 minuter. Men fortfarande aldrig speciellt kraftig eller sådär.

När jag tog studenten och blev arbetslös så började det hända nåt i mig. Jag var så trött på att vara trött och började smått gå på träningspass på simhallen. Jag tränade kanske en gång i veckan men åt fortfarande skräp med motiveringen ”att jag varit duktig”.
Det lades på is och jag fortsatte med mina dåliga vanor tills mitt uppbrott ur mitt dåvarande förhållande. Då tändes det en riktig gnista inom mig, jag började springa.
Jag åt lchf med mycket yoghurt, ägg, kött och sås och mindre om knappt några kolhydrater. Mitt lilla reservlager av fett försvann grymt fort och jag mådde bättre en vad jag gjort (rent kroppsligt) i hela mitt liv.

Jag fick efter någon månad mitt nuvarande jobb och var så full av energi! Jag kunde springa på morgonen 7km, jobba riktigt effektivt hela dagen, komma hem och promenera. Jag hade aldrig förut haft sån motivation. Några veckor inpå det nya jobbet var det en herre som var lite väl intresserad av att lära mig grejer för att det skulle vara bara en god arbetskamrat. Vi har snart varit tillsammans i tre år 😉
Men sedan började magen krampa och krångla igen. Det gick så långt att under en period när jag var smal som ett streck så kunde jag bara äta kokta grönsaker och ugnsbakad kyckling utan krydda men hade fruktansvärt ont hur jag en gjorde.

Jag började läsa om alternativa kosthållningar och kom då över PALEO.
Paleo är egentligen ganska likt lchf. Men utesluter helt mjölkprodukter. Långsamt vågade jag börja äta riktigt igen, och det gick bra!

Jag insåg att jag hela mitt liv haft en liten ätstörning, eller kan man säga varit beroende av mat. Hela tiden tänkt på mitt nästa mål, hur jag ska kunna ta massor utan att de riktigt syns, suktat efter socker och kolhydrater.. Nu låg korten på bordet för mig.
En kosthållning som tillämpar naturlig, ren, lågkolhydratisk, och mättande mat som håller en jämnblodsockernivå, ett jämt humör, och framförallt som ger en glad mage och en pigg, fräsch kropp.

Nu äter jag lågkolydratiskt, mjölkfritt och rent. Jag tränar flera gånger i veckan, både kondition och styrka och mår bra. Jag är törstig efter mer kunskap och vill fortsätta utvecklas.

I denna blogg skriver jag om mina framgångar, mina misslyckanden, mina tankar och erfarenher. Jag skriver recept, träningstips, naturliga skönhetsråd och om ekologiskt smink.

I den här bloggen skriver jag om jakten på mitt bästa jag.

2 reaktion på “Min kosthistoria

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *